Komposterande toalett

Ekolets komposterande toalett är en patentskyddad produkt där patentet även inbegriper själva reningsprocessen.
Med tanke på komposteringen av fasta ämnen är det väsentligt att vätska införs och sedan utgår ur det fasta ämnet. Då behövs inga tillsatser. Å andra sidan låter den filtrerande bottnen fuktig och syresatt luft flöda in i det fasta ämnet under mognadsfasen. En bra syreförsörjning, rätt fuktighetsgrad och en tillräcklig mognadstid garanterar en mogen kompost när det äldsta kompostfacket behöver tömmas för ny påfyllning. Tömning sker vanligtvis bara efter tre år (ett fack av fyra används per år). Om man förvarade det fasta ämnet i en sluten tank eller om nytt avfall ständigt flödade in skulle någon motsvarande kompostering inte äga rum.
Laboratorieanalyserna för det fasta avfall som tagits ur Ekolets komposterare (normalt bruk) utfördes vid Statens lantbrukskemiska laboratorium i Finland och i Sverige. Officiella laboratorieutlåtanden finns att tillgå. Det finns totalt fyra analyser.
Den vätska som flutit genom fast avloppsavfall och sedan filtrerats bort har avgett fosfor och upptagit rikligt med mikrober. Ren urin innehåller inte dessa mikrober som behövs för reningen. Processen för vätskerening börjar i en platt, filtrerande botten och nära den. Efter filtreringen droppar vätskan ner på en platt vätskeplatta där den syresätts och står. Efter detta droppar vätskan vidare ner på en platt vätskebotten där den ytterligare syresatta vätskans reningsprocess fortsätter. I modellen som är ämnad för bruk året runt (YV) finns istället för vätskeplattan en vid upprättstående filtreringsduk. Inuti duken rinner vätskan långsamt ner i vätsketanken alltmedan den syresätts och renas. I YV-B-modellen finns dessutom ett meterhögt biologiskt filter (ca 50 l) genom vilket vätskepumpen i praktiken pumpar vätskan hundra gånger innan denna flyter ut genom komposterarens utlopp. I de nämnda processerna får den mikrobhaltiga vätskan rikligt med syre och ibland även syrebrist, blandas med den äldre vätskan och slammet och renas därmed biologiskt under processens gång. Om vätskan skulle flyta direkt in i vätsketanken skulle någon motsvarande rening inte äga rum.
Mängden utloppsvätska från utloppet på Ekolets komposterare (normalt bruk) har uppmätts och analyser genomförts vid flera auktoriserade vattenlaboratorier. Man har fastställt följande i vätskorna: pH, BOD7 +ATU, CODcr, Kväve totalt, Fosfor totalt, Ammoniak, Fekala koliforma bakterier (44,5 Cº). Analyserna genomfördes i enlighet med allmänt använda standarder. Det finns officiella laboratorieutlåtanden över alla resultat och bl.a. de använda standarderna framgår ur dem. Flera tiotals prover har blivit undersökta.
De ovan nämnda analyserna finns refererade på våra internetsidor (www.ekolet.com/ekolet-fin/tests ) genom en referens till den kvarblivna mängden föroreningar per användare och dygn i utloppsvätskan (resthalt/person/dygn).
Man har uppnått halten för avlägsnade föroreningar (reningseffektivitet) genom att jämföra de ovan nämnda laboratorieanalyserna av vätskor med egenskaperna hos orenat toalettavfall.
Vi har på våra internetsidor nöjt oss med ett sammandrag av laboratorieproverna. Vi ger gärna detaljerad information till dem som vill ha den, bl.a. laboratorieanalyserna och utlåtandena. Alla proverna togs från Ekolets komposterare som var i normalt bruk så proverna och de uppnådda resultaten kan repeteras.
Vi har hört oss för hos de centrala tillverkarna av reningsverk för gråvatten om reningsresultatet i deras reningssystem för gråvatten påverkas negativt eller rentav tar skada av att man tillsätter förrenad bräddvätska med ovan nämnda resthalter från Ekolets toalett i gråvattnet (några liter per dygn i droppform). Representanter för tillverkarna har svarat att rengöringen inte påverkas negativt. Slutresultatet uppfyller kraven även i en sträng lagstiftning under förutsättning att kvaliteten på utloppsvätskan vid behov kan kontrolleras. På grund av detta törs vi rekommendera en fortsatt hantering av utloppsvätskan från Ekolets toaletter med bostadens gråvatten.
På så vis tycker vi att man uppnår märkbara miljöinbesparningar då man slipper transportruljansen med tunga tankbilar och de vägar, den utrustning och de energikostnader det innebär. Även för miljön är Ekolet en driftssäker produkt eftersom komposteringen och vätskereningen ända till slutet sker inne i komposteraren, utan tillsatser eller behov av externa arbeten. Användaren kan inte försumma efterkomposteringen, hanteringen av utloppsvätskan eller doseringen av tillsatser. Ekolet är tillverkad av återvinningsmaterial och har designats för att hålla i decennier.
Det ovan nämnda gäller som jag sa i början enbart egenskaperna och den fortsatta hanteringen av det fasta ämne och den vätska som kommer från en Ekolet.

Buskreningsverk
Ekolet återvinner sommarbostädernas avloppsvatten genom att rena det i ett buskreningsverk (hydrokultur, kapillärbevattning), alltså genom att använda avloppsvattnet för automatisk bevattning och gödning av prydnadsbuskar. Rengöringsprocessen är helt naturlig så i motsats till andra reningsverk behöver den inget ständigt underhåll. En sommarbostad med Ekolets komposterande toalett och Ekolets buskreningsverk återvinner allt biologiskt avfall på naturens villkor och i enlighet med lagstiftningen.

Reningsverket består av en vattentät plastbassäng med stödanordningar och till bassängen anslutna rör samt jord och växter. Reningsverket lagrar cirka 1 m3 vatten för växterna, så en periodisk användning av vattnet påverkar inte reningsverkets funktion negativt. När växterna slokar på hösten sprids de näringshaltiga löven, bären och döda kvistarna med vinden och blir till gödning för andra växter i en naturlig cykel. Det är möjligt att värmeisolera reningsverket. Då används de under vintern lagrade näringsämnena under sommaren. Buskreningsverket fungerar i områden där till ex. ”Rubus odoratus” växer. Patent har sökts för reningsverket.

Belastningsberäkning
Allt avloppsvatten från sommarbostaden när man använder en Ekolet komposterande toalett, slamavskiljare samt ett Ekolet buskreningsverk. Maximal belastning 240 persondygn per år.

* I många EU-länderna